strapatsen, 15 km i skogen

Jag klara det. efter typ tre timmar kom jag i mål på skolgården. jag halkat runt i lera och mina strumpor och skor va inte vita längre, men det är så det ska vara. fötterna är svullna och gör ont som fahn. i slutet va mina fingrar typ vattenfyllda och alldeles spända. sprang på ganska bra den sista biten. och de är så skönt att vara hemma nu. och jag måste faktiskt erkänna, att de va faktiskt lite kul också. även fast det är hur jobbigt som helst. men när man går med två underbara personer så flyter allt på.

nu har jag duschat, klätt på mig och ska strax kladda på lite smink eftersom jag ska till min faster och fira min kusin som fyller år.

simma lugnt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0